speechless

hanna sitter har bredvid och skriver ett inlagg, det ar fint for allt jag har att saga efter min dag pa killing fields och s-21 ar: fy fan vad jag hatar manskligheten ibland. panikattacken jag fick dar ett tag var inte att leka med. tank er att alla fangar var fotade: fran leende tonarspojkar, misstanksamma aldre damer, fly forbannade man till sma ovetande bebisar, fortvivlade modrar och sonderslagna manniskor av alla dess slag. man far se cellerna i s-21, massgravarna och dodskallarna pa killing fields. bilder av manniskor, om inte doda, sa pass misshandlade att den sista gnistan livshopp helt har runnit bort. har aldrig sett nagot liknande, och klarade inte heller av att titta klart. sa fruktansvart vidrigt, och samtidigt ar jag sa glad att ha fatt uppleva det. det far mig att alska kambodja annu lite mer, for vad landet ar idag.
imorgon ska vi aka till ett barnhem och ge bort 50 kg ris :D